Intrång och expropriation

Foto Jan Larsson

Intrång och expropriation - nuläge och framtid 20 mars 2009 En sammanfattning nedtecknad av Jan Larsson, jan.larsson@slu.se
Fredagen 20 mars 2009 hölls ett välbesökt (ca 80 deltagare) seminarium i rubricerade ämne. Bakgrunden till att seminariet tillkommit är att regler och tillämpningar när mark tas i anspråk är under förändring, speciellt tar detta sig uttryck i att en offentlig utredning ”Nya ersättningsbestämmelser i expropriationslagen m.m.”, SOU 2008:99, presenterades under slutet av 2008. Remisstiden för de 99 tillfrågade gick ut i början på mars 2009. En sammanfattning av vad de som avgett remisser säger är att de som företräder organisationer som gör intrång tycker att det är dåliga förslag, att det är bra som det är nu. Företrädare för markägarsidan tycker att förslagen i huvudsak är bra, nivån på föreslagna riktlinjer avseende ersättningars storlek kunde vara högre.
Seminariet inleddes med att rådman Susanna Pålsson Helander, som varit utredningens sekreterare, under en knapp halvtimma redogjorde för bakgrund, direktiv m.m. kring utredningen och huvuddragen av vad man föreslår. Nuvarande lagstiftning tillkom under 60-talet och huvudsyftet då var att hålla nere kostnader för att ha möjlighet att genomföra miljonprogram m.m. Nu är läget annorlunda. De ursprungliga direktiven till utredningen gavs 20 dec 2005, ett delbetänkande kom maj 2007. I detta framgick bl.a. att frivilliga överenskommelser träffas i 95-99% av fallen och att dessa frivilliga avtal gav i storleksordning 10-20% mer ersättning till markägaren jämfört med tvångsfallen. Utredningen fick tilläggsdirektiv juni 2007 och slutbetänkandet gavs 5 nov 2008. Utredningens förslag är följande (se http://www.regeringen.se/sb/d/10025/a/114862 för den kompletta utredningen):
Marknadsvärdeprincipen: marknadsvärdet är grundbegreppet vid alla ersättningsärenden Individuellt värde: det finns individuella värden, dvs värdet på marken är för den enskilde högre än marknadsvärdet (i annat fall hade man redan sålt marken). Detta sätts som ett schablonpåslag på 25%, dvs ersättningen bör vara 125% av marknadsvärdet. Vinstfördelning: i samband med expropriation ändras ofta värdet på marken. Denna vinst ska fördelas mellan markägaren och den som exproprierar. Detta gäller dock inte bl.a. om exproprieringen avser natur- och kulturvård, allmänna vägar och järnvägar och stamledningar som drivs av Svenska Kraftnät. • Presumtionsregeln säger i nuvarande lagstiftning att man backar tio år från expropriationstillfället då det gäller värdering. Denna regel är svår att använda och föreslås upphävas. Influensregeln i nuvarande lagstiftning innebär att om en värdeförändring orsakas av själva expropriationen ska detta inte inverka på ersättningens storlek. Influensen kan vara positiv (kallas företagsnytta och föreslås avskaffas, dvs man följer marknadsvärdeprincipen enligt ovan med tillägg på 25%). Influensen kan också vara negativ, kallas företagsskada. Här föreslår man att de tidigare reglerna lever kvar, dock ska inget ”toleransavdrag” om 5% göras. Bevisbördan: här föreslås inga förändringar utan de allmänna principerna för bevisprövning gäller. Kostnadsersättning: utredningen föreslår att den som exproprierar ska av lantmäterimyndigheten tvingas att ersätta nödvändiga kostnader för markägarens ombud och egna utredningar.

Andreas Lindström från Lund Eslöv Kraftvärmeverk, ett företag med omfattande ledningsnät för el, värme och opti-kabel, ansåg att nuvarande regler i huvudsak är bra. För närvarande har man inte så stora utbyggnadsplaner förutom fjärrvärme och i viss mån opti-kabel som dras tillsammans med el. Man har inte själva skrivit något remissvar utan ansluter till den remiss som skrivits av Svensk Energi (och som avvisar alla förslag i utredningen). Andreas menade att marknadsvärdet är det som gäller, dock finns uppenbara otydligheter i dagens lagstiftning. Beträffande individuellt värde menade Andreas att det ligger en risk i att utredningsförslaget innebär att man frångår allmänt vedertagna och sedan länge hävdvunna regler och dessutom föreligger en risk att markägaren blir kompenserad två gånger för samma sak.
Beträffande vinstdelning anser han att företaget inte är ”vinstdrivande” (avser ledningsnätet, kraftproduktionen är vinstdrivande) och därmed är inte reglerna om vinstdelning tillämpliga. Andreas menade att ”det är synd om ledningsföretagen” eftersom dessa ofta får kritik, men är definitionsmässigt inte vinstdrivande, den ersättning som utgår till lednings-ägaren är inte satt på marknaden utan är ett administrativt pris.
Magnus Grill, HS Kraft redogjorde för detta företags verksamhet. Det handlar mycket om att vara potentiella vindkraftägare behjälpliga vad gäller tillstånd, projektering, finansiering och drift. Man har drygt 200 vindkraftverk på gång, ofta med markägaren som en viktig part. De flesta vindkraftverken projekteras i skogsmark med en mast på ca 100 meter och med en effekt på ca 2 MW. Av bruttointäkten tillfaller normalt ca 4% = 150 000 kr/år till markägaren för intrånget. Dessutom kan markägaren vara delägare. Intäkten i ett vindkraftverk är dels marknadspriset på el (f.n. ca 45 öre/kWh) och minst fram till år 2030 även elcertifikat, 30 öre/kWh.
Målsättningen i Sverige är att vi ska gå från ca 2 TWh el från vindkraftverk år 2008 till 30 TWh på en tioårsperiod. Ska detta uppfyllas innebär det enorma investeringar och intrång. HS Kraft har dock inte några problem vad gäller intrång, projekteringarna sker ju i nära samarbete med markägarna. Ett problem i sammanhanget är grannar till vindkraftverken då dessa kan påverkas av störningar.
Leif Norell, Lantmäteriet i Gävle berättade om sin organisations stora inverkan i expropriationsärenden då man är första instans vid olika slag av tvångsvis markåtkomst. Exempel på fall är ledningsrätt (kraftledningar, va-ledningar, mobilmaster och andra allmännyttiga ledningar), järnvägsförrättningar inkl trädsäkring och inlösen av mark för allmänna platser (gator, torg, parker etc.). Leif poängterade att i de flesta fall, mer än 90%, så kommer parterna själva överens, det är i de resterande 5-10% av fall som Lantmäteriet kommer in. Normalt är ersättningen betydligt högre när parterna själva kommer överens, i skogsintrångsärenden ofta 40-50% över det värde som Lantmäteriet bedömer som marknadsvärde.
Det som är på gång är att förrättningar för trädsäkring av kraftledningar och järnvägar är en omfattande verksamhet idag och flera år framåt (både problem och glädjeämne).Markåtkomst för vindkraftverk är ingen lantmäterifråga idag, men skulle kunna vara för fördelning av vinsten på även de fastigheter som avstår mark för ledningar. Möjligt, men inte säkert, att det löses genom SOU 2008:99. Lantmäteriets syn på SOU 2008:99 är att marknadsvärdeprincipen för det mesta är bra, men inte alltid. Ibland borde avkastningsvärdet ersättas direkt. Individuellt värde. I princip bra, men man delar inte den lagtekniska lösningen med ett generellt påslag på 25%. Leif tar som exempel en alldeles nytäckdikad åker, där täckdikningen inte slår igenom till mer än kanske 50% i ett ökat marknadsvärde. Exproprieras sådan mark är 25% helt otillräcklig. Vinstfördelning. OK som princip (men inget bra uttryck). Ingen anledning att skilja på olika slag av ledningar. Presumtionsregeln. OK med slopande = förenkling. Influensregeln. OK att avdraget tas bort då regeln är så svårtillämpbar. Företagsnytta borde avräknas i viss undantagsfall. Kostnadsersättning vid förrättning. Tummen ner.
Fredrik Bonde, chefsjurist på LRF, gillar i huvudsak utredningen, även om nivåerna kunde vara lite högre, generellt är ersättningarna för snåla till markägarna och speglar ett föråldrat synsätt. Vad gäller influensregeln tycker Fredrik att markägarna successivt har fått tåla en allt högre ”självrisk”. Å andra sidan nämner Fredrik att t.ex. bönder också påverkar omgivningen på ett negativt sätt, t.ex. genom lukt och buller och omgivningen måste ha en viss nivå på ”självrisk”, det måste finns en ”vardagstolerans” och detta måste gälla ömsesidigt. Reglerna har inte följt med i tiden, de skrevs för allmännyttiga bostadsföretag på 60-talet, nu är merparten fall sådana där privata vinstintressen ligger bakom, ofta stora multinationella företag.
Vad gäller det individuella värdet säger Fredrik att det är ”Det lägsta pris till vilket en ägare av en viss fastighet kan tänka sig att vilja sälja fastigheten i öppna förhandlingar utan expropriationshot”. Det kan aldrig vara under 100% av marknadsvärdet, 25% upp är för snålt som generellt påslag och LRF menar att nivån borde vara 50%. Vinstdelning är ett fel ord eftersom det inte handlar om att dela vinsten för annat än den vinst som uppstår på marken pga expropriationen, men utredningens förslag är bra. Likaså är det utmärkt att upphäva presumtionsrätten och att reformera influensregeln.
Nils Hyllienmark, jurist på Temporale AB, redogjorde för dagens ärendegång och regler. Han började med att klargöra när det är expropriationsreglerna som är gällande: äganderätt, nyttjanderätt, servitut och ledningsrätt. Sedan kan effekten bli likartad för markägaren även i andra fall och med andra lagar: plan- och bygglagen, miljöbalken, skogsvårdslagen och kulturminneslagen. Vad gäller intrångsersättningen är värdetidpunkten dagen för ledningsrättsbeslutets lagakraftägande eller (vid tidigare markanvändning med samma ändamål med stöd av avtal med efterföljande ledningsrätt ) dagen efter utgången av avtalet. Värderingsmetoden för intrångsersättning är att i första hand gäller avtal mellan parterna.
Utan avtal blir det en värdering från Lantmäteriet och då tillämpas ortsprismetod. Denna fungerar dock sällan p g a för få avslut. Istället görs värdering efter antaget värde per kvm med pågående eller tillåten användning vid värderingstidpunkten. Presumtionsregeln innebär ett undantag från regeln om marknadsvärdet vid värderingstidpunkten och träder i kraft om det skett en ej obetydlig ökning av marknadsvärdet. Denna ökning ska inte påverka intrångsersättningen och denna presumtion avser förväntningsvärden inom tio år från värderingstidpunkten. Alla prisförändringar inom tioårsperioden antas vara förväntningsvärden om inte den exproprierade kan utreda, dvs bevisa, att andra orsaker föreligger. Influensregeln innebär undantag från regeln om marknadsvärdet vid värderingstidpunkten. Förändringar i marknadsvärdet p g a expropriationen skall inte påverka intrångsersättningen. Negativ påverkan = företagsskada – beaktas medan positiv påverkan = företagsnytta - beaktas inte. I reglerna finns även ett väsentlighetskrav, ett ort- och vanlighetskrav samt ett toleransavdrag
Efter lunch följde en debatt ledd av Annika Åhnberg och med Magnus Grill, HS Kraft, Fredrik Bonde, LRF, Leif Norell, Lantmäteriet och Nils Hyllienmark, Temporale i panelen. Är reglerna i SOU 2008:99 ett skifte? Fredrik Bonde: Ja det är ett skifte, man lyfter fram den enskilda äganderätten. Leif Norell: ja, det är ett skifte, men det behövs mer individuella värden. Magnus Grill: det är ett skifte, en sak som saknas är att den som fått intrång ofta själv gynnas av intrånget. Nils Hyllienmark: skifte ja, det är de starka kommersiella krafterna som drivit fram behovet av förändring. Flera remissinstanser avfärdar förslagen med motiveringar som ”Varför laga det som är bra?”: Nils: enskilda är regelmässigt i underläge med nuvarande regler Beträffande vindkraft ser Magnus Grill ett stort problem (som inte behandlas i utredningen) att ärenden behandlas så olika i olika kommuner. I t.ex. Kävlinge kommun finns många utmärkta platser för vindkraft, men inga tillstånd ges. Det är orättvist mot dessa markägare! Fredrik: även grannskapet bör bjudas in vid vindkraftärenden, inte bara markägaren. Även om de flesta fall löses avtalsvägen är det en frivillighet under galgen. Den individuella ersättningen (25%): Fredrik: borde höjas till 50%, första expropriationslagen från 1860 stadgade ”intrång + hälften därtill” och detta levde kvar ända in på 1970-talet, man borde återgå till detta. Leif: den individuella ersättningen ska vara individuell, inte en schablon på 25%, i de fall ett AB äger mark borde den individuella ersättningen vara lägre eftersom det inte finns personliga preferenser inblandade. Nils: förutsägbarhet, dvs att man i förväg ungefär kan gissa vad det blir för resultat efter en förrättning är mycket viktigt, det talar för en generell schablon som 25%. Är det synd om nätbolagen? Magnus: ja, i viss mån. Legalt monopol med tillsynsmyndighet. Nätbolagen får ersättning för nedlagda kostnader, får rätta sig efter de intäkter man tilldelas, man får inte ersättning för orimliga kostnader. I bilden ligger också som en viktig ingrediens att vi alla är betjänta av att vi har goda ledningsnät Fredrik: nej, vi ska ha i åtanke att intrångsersättningarna är ca 5% av kostnaden vid ledningsdragning, det borde vara viktigare att man tittar på entreprenadföretagens priser, tillverkare av ledningar etc. Vad kommer att hända med förslaget, går det igenom riksdagen, vad kommer att förändras (förväntat beslut sommaren 2010): Fredrik: sammanfattningsvis säger remisserna att de som ska betala avvisar utredningens förslag och de som får betalt säger ja. Lantmäteriet är neutrala i detta avseende och är i huvudsak positiva. Sveriges kommuner och landsting är avvisande, vilket är en gåta. Nils: opinionen är rörlig, detta är ingen fråga man vinner röster på, vi närmar oss valet… Leif: Presumtionsregeln kommer att försvinna, det kommer att bli högre ersättningar. Ombudsersättning kommer inte att genomföras. Fredrik: Lantmäteriet har sitt officialskydd, lantmäteriet kan omöjligen veta enskilda personers preferenser och har därmed svårt att sätta individuella värden. Det ligger en inbyggd risk i detta, kanske spelar Lantmäteriet under täcket där man otillbörligt gynnar sina VIP-kunder (= de stora företagen som gör intrång). Leif: Jodå det finns rikskunder (=VIP-kunder), Lantmäteriet är dock neutrala i detta avseende. Är det en ändrad syn på markanvändning i Sverige? Fredrik: marken är för billig i Sverige, det är därför kraftledningen har en sträckning, en nästan parallell väg en annan sträckning och järnvägen ytterligare en egen sträckning. Det vore sunt för markanvändningen om priset höjdes. Alla påbörjade expropriationsärenden behandlas enligt nuvarande lagstiftning. Den som t.ex. äger en telemast skulle man kunna tänka sig skulle vilja starta ett expropriationsmål innan ny (dyrare) lagstiftning införs. Kan man tänka sig att man söker ledningsrätt? Fredrik: har man ett avtal mellan mastägaren och markägaren har man ju redan kommit överens varför det inte kan vara aktuellt med expropriation. Möjligen om avtalet sägs upp och de två lever i ett avtalslöst tillstånd innan den nya lagen införs. Kommer den nya lagen att påverka frivilligfallen? Nils: självklart, prisnivån höjs

Intrång och expropriation - nuläge och framtid