DNA-spår avslöjar fruktträdskräftan

Forskaren Larisa Gustavsson och doktoranden Marjan Ghasemkahni vid SLU i Alnarp utvecklar en metod för att upptäcka om äppelträd är drabbade av fruktträdskräftan med hjälp av DNA-test.
Metoden vidareutvecklas för att kunna visa om en planta bär på sjukdomen innan själva rötan syns på stammen.

Mer >>>

Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Konsumenternas syn på svenska tomater

En marknadsundersökning med syfte att belysa likheter och skillnader mellan konsumenternas och handlarnas uppfattning om den svenska tomatmarknaden har utförts vid SLU Alnarp. Resultatet visar att tomater är en mycket viktig produkt som svenskar äter väldigt ofta.
Svenska tomater värderas högre än importerade, även om det finns en smärtgräns när det gäller pris.
Handlarna visade sig ha god kännedom om konsumenternas preferenser. När det gäller marknadsföring av de svenska tomaterna är god smak och hög kvalitet de viktigaste egenskaperna att framhålla. En viktig målgrupp för marknadsföringen är högutbildade i medelåldern.
Examensarbete av: Fanny Håkansson Handledare: Sara Spendrup, SLU

Mer >>>

Bättre fosforutnyttjande med effektiva löksorter?

Ett effektivt utnyttjande av fosforgödselmedel är angeläget eftersom fosfor är en begränsad och icke förnybar resurs. Fosforförluster från odlad mark är dessutom en viktig orsak till övergödning och algblomning i Östersjön.
Lök har ett grovt rotsystem och kräver relativt mycket fosforgödsel. I ett projekt vid SLU i Alnarp har olika löksorters förmåga att ta upp och utnyttja fosfor jämförts och sorternas egenskaper har studerats. Kunskap om skillnader i fosforeffektivitet mellan sorter kan användas för att optimera tillförseln av fosfor vid odling av frilandsgrönsaker. Projektansvarig: Siri Caspersen, SLU

Mer >>>

Foto: Erland Liljeroth

Skillnader i resistens mot torrfläcksjuka i potatis

Torrfläcksjuka som orsakas av svampen Alternaria solani är ett ökande problem i svensk potatisodling. I ett projekt vid SLU Alnarp har man kartlagt skillnader i resistens mot sjukdomen mellan olika sorts potatis.
Resultatet visar att det finns stora skillnader i resistens mellan olika sorter, men även att odlingsplats och årsmån har en betydande inverkan. Kunskaper om sorters resistens har betydelse för behovet av kemisk bekämpning, men även för framtida förädling av nya potatissorter.

Mer >>>

Drönarflyg för att kontrollera bladmögelangrepp

I ett samarbetsprojekt mellan SLU i Alnarp, Hushållningssällskapet i Skåne och SLU i Skara har man följt bladmögelangrepp på potatis med drönare utrustad med RGB-kamera. I sommar inleds en ny studie med ännu bättre kamera, ökad datakapacitet samt ett lovande samarbete med it-företaget IBM.
"Datorer som kan hantera stora datamängder och duktiga programmerare kan medverka till framtagningen av ett igenkänningssystem där datorn lär sig känna igen och analysera bilder på samma sätt som ögat och hjärnan gör idag. Vi är oerhört glada över att ett företag som IBM är intresserade och vill medverka till bättre bekämpning för jordbruket i framtiden”, säger projektansvarig Erland Liljeroth vid SLU Alnarp. IBM har tagit fram ett pilotdataprogram som visas i SLU:s monter på Borgeby Fältdagar 29-30 juni 2016

Kaliumfosfit som bekämpning av bladmögel

Potatisbladmögel är den sjukdom i svenskt jordbruk som kräver mest kemisk bekämpning.
Det behövs potatissorter med bättre resistens och alternativa bekämpningsmetoden som kan integreras och därmed minska behovet av kemiska medel. I en studie i Alnarp har man kommit fram till att växtstärkaren kaliumfosfit skulle kunna bidra till en mer hållbar bekämpning av bladmögel i framtiden.
Projektansvarig: Erland Liljeroth, SLU

Mer >>>

Fångstgröda som bekämpningsmetod mot morotsbladloppan

Morotsbladloppan (Trioza apicalis) är en svår skadegörare på morötter i norra Europa. Dagens bekämpningsmetoder baseras framförallt på bekämpningsmedel eller täckning med fiberduk/insektsnät. Men dessa metoder har sina begränsningar. I detta projekt har fångstgröda undersökts som ett alternativ. Fångstgröda används för att locka skadeinsekter bort från huvudgröda till en för insekten mer attraktiv gröda eller sort.
Projektansvarig: Birgitta Rämert, SLU Alnarp

Mer >>>

Foto: Anna-Mia Björkholm

Förbud av bekämpningsmedel kan försvåra svensk lökodling

Hur ogräset ska hanteras är den största utmaningen för svensk lökproduktion. Många ogräsbekämpningsmedel har försvunnit och fler är på väg bort. Lökens växtsätt gör att den har ett behov av ogräsbekämpning under hela kulturtiden.
Projektet ”Integrerad ogräsbekämpning i sådd lök” visar att integrerade koncept, där kemisk och mekanisk bekämpning kombineras, kan ge lika bra bekämpningseffekt jämfört med enbart kemisk bekämpning utan att skörden påverkas negativt. Att däremot helt utesluta ogräsbekämpning ger ingen skörd alls.
Projektansvariga: David Hansson, SLU Alnarp och Anna-Mia Björkholm, HIR Skåne

Mer >>>

Jämförelse av olika metoder för direktsådd av höstraps

Fröplaceringens betydelse för avkastningen vid direktsådd jämfördes i ett försök i Skåne under säsongen 2012/13. Med Horsch kom plantorna upp snabbast och blev flest till antalet medan Claydon visade på lägst tillväxtpunkt hos höstrapsplantorna.
Någon skillnad i avkastning gick dock inte att spåra vid skörd.
Projektansvariga: Sven-Erik Svensson och Dave Servin, SLU Alnarp

Mer >>>

Ny form av stjälkbakterios i potatis

Stjälkbakterios orsakas av bakterier som bildar ett enzym som gör att potatisens växtvävnad löses upp och ruttnar.
Tidigare härleddes skadorna främst till bakteriesläktet Pectobacterium men år 2005 dök nya problem upp i Holland med en aggressivare form av stjälkbakterios. Analyser från angripna plantor bekräftade att det var frågan om en ny art som fick namnet Dickeya solani. Dess förekomst och betydelse i Sverige har undersökts av ett forskningsprojekt vid SLU i Alnarp.
Projektansvarig: Anders TS Nilsson, SLU Alnarp (2014)

Mer >>>

Visionsbild från masterkursen Energy Landscapes & Master Planning, SLU Alnarp 2014 (Bratthäll mfl, 2014)

Restvärmesamarbete i Karlshamn

Etablering av växthusodlingar och landbaserad fiskodling som drivs av lågtempererad restvärme är en högaktuell fråga på flera platser i landet. För långsiktigt hållbara lösningar där restvärme och organiskt restavfall används som resurser för produktionen i ett slutet kretslopp. Detta minskar bl.a. behovet av kylning av restvärme för industrin samtidigt som man sänker kostnaderna för uppvärmning av växthus och fiskodling.
I Karlshamn undersöks hur etableringen av sådan industri kan underlättas genom ett mer strukturerat samarbete med den kommunala, fysiska planeringsverksamheten samt universitet och högskolor.
Projektansvarig: Anders Larsson, SLU Alnarp

Mer >>>

Park- och trädgårdsavfall – en resurs för fastbränsle och biogas

Resultaten av ett forskningsprojekt vid Institutionen för biosystem och teknologi har visat att det finns potential att använda en större del av park- och trädgårdsavfall för biogasproduktion.

Park- och trädgårdsavfall hanteras i ansenliga mängder i Sverige, ca 450 000 ton per år. Normalt används den mer vedartade delen i (kraft)värmeverk och den resterande mängden komposteras. Den del som går till förbränning ger i dagsläget relativt god ekonomisk utdelning, om den är fri från föroreningar och har hög torrsubstanshalt. Den resterande mer lättnedbrytbara delen av avfallet borde dock kunna utnyttjas bättre, da° kompostering leder till höga behandlingskostnader utan att någon energi kan tas tillvara. Här kan biogasproduktion vara en möjlighet.

Projektansvariga: Jan Erik Mattsson och Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp

Mer >>>

Fasta hjulspår kan påverka framtidens odlingsmark

Allt större maskiner kan leda till skadlig markpackning och stora skador på markstrukturen, vilket i sin tur leder till problem med näringsupptag och vattenförsörjning samt negativa effekter på markens infiltrationsförma°ga och växtens rotutveckling.

Med hjälp av kunskap om marken och markens förmågor, såsom infiltration vid kraftiga regn eller bevarande av vatten i markprofilen under torra perioder, finns möjligheter till ett hållbart framtida jordbruk under förändrade väderförutsättningar.

Fasta körspår är en metod som idag tillämpas på vissa platser för att minimera den skadligt packade ytan av fältet, en teknik som är möjlig tack vare GPS-utrustning på maskinerna.

Ett forskningsprojekt vid SLU Alnarp visar på skillnader mellan de olika bearbetningsmetoderna både på skrymdensiteten och på infiltrationsförmågan.

Projektansvarig: Lena Holm, SLU Alnarp

Mer >>>

Nya resistensgener för framtidens vete

Det mest effektiva och miljövänliga alternativ som finns tillgängligt för att motverka skadegörare i odling är att använda resistensgener direkt i växten. Men det pågår en ständig kamp mellan skadegörarnas evolution som övervinner resistensen i växten och tillgängliga gener med resistent verkan.

I ett forskningsprojekt vid SLU Alnarp har man därför undersökt ett vetematerial med inkorsade kromosomer från råg och strandråg. Resultaten visar hög förekomst av resistens för olika utvalda svampsjukdomar i det undersökta materialet och att resistensgenerna finns fördelade på många av de främmande kromosomerna. Slutsatsen från dessa undersökningar är att råg- och strandrågsmaterialet har en stor potential att tillföra nytt genetiskt material av resistensgener till veteförädlingen för att motverka många aggressiva svampsjukdomar.

Projektansvarig: Staffan Andersson, SLU Alnarp

Mer >>>

Minskad dödlighet bland smågrisar tack vare mjölkautomater

Genetiska framsteg och användning av nytt avelsmaterial leder till att allt fler smågrisar föds per kull i Sverige. Därmed ökar även risken för smågrisdödlighet.

Att ge extra mjölkersättning i små mjölkautomater (så kallade ”cups”) till varje kull ökar möjligheterna för att alla smågrisar ska få i sig tillräckligt med näring. En pilotstudie har utförts för att undersöka hur man bäst kan anpassa cup-systemet till svenska förhållanden.

Projektansvarig: Jos Botermans, SLU Alnarp

Mer >>>

Appen som ger dig koll på potatisbladmöglet

I ett samarbetsprojekt mellan SLU Alnarp, Aarhus universitetet, Ångpanneföreningen (ÅF) och SMHI har en ny bladmögel-app utvecklats. Den kostnadsfria appen ger dig full koll på algsvampens utbredning i Europa samt visar infektionstrycket för den plats du befinner dig på.

Idag finns appen Blight Tracker att ladda ner kostnadsfritt för både Android och iPhone. Appen är anpassad till användning i hela Norden när det gäller kartor och språk.

I appen kan du efter registrering rapportera in bladmögelangrepp, visa infektionstrycket för den plats du befinner dig på samt se en karta över de angrepp som rapporterats in. Dock kvarstår en del arbete med att koppla meteorologiska data från alla länder. I dagsläget kan bara det beräknade bladmögeltrycket för Danmark visas i appen.

Projektansvarig: Joakim Ekelöf, SLU Alnarp

Mer >>>

Grön möjlighet för nyanlända

Femton nyanlända från nordvästra Skåne deltar i projektet Mentor till Mentor som startade i juni och som avslutas vid årsskiftet.
Pilotprojektet är ett samarbete mellan SLU i Alnarp och Arbetsförmedlingen i nordvästra Skåne där nyanlända får möjlighet att närma sig den svenska trädgårdsbranschen. Målet är att deltagarna hittar en anställning, startar eget företagande eller börjar studera.

Mer >>>

Fältvandring Potatis

Den 3 augusti anordnades en visning av årets potatisförsök av SLU, Lyckeby Starch och Hushållningssällskapet Skåne, i Kristianstadstrakten. Aktuella försök i bladmögel, alternaria, sortförsök i stärkelsepotatis samt resistensförädling i matpotatis.
På bilden konstaterar Lars Wiik, Hushållningssällskapet, att angreppen av bladmögel i Mosslunda hittills är relativt låga.

Trädgårdslabbet i Alnarp Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Tre professorer till SLU Alnarp

LTV-fakulteten i Alnarp söker tre professorer inom verksamhetsområde trädgård. Professorerna ska samverka och knyta samman verksamheter inom växtskydd, växtförädling och odlingssystem.

Mer >>>

Jan Flemming Jensen, Odlingsansvarig Kiviks Musteris odlingar

Välkommen Kiviks musteri!

Vi är glada över att hälsa Kiviks Musteri välkomna som medlem i Partnerskap Alnarp.
”Vi har valt att gå med i Partnerskap Alnarp eftersom vi tycker att det är viktigt med forskning i Sverige, för att göra det möjligt att ha en hållbar svensk produktion av de råvaror vi använder i våra produkter.”
Kiviks Musteri AB tillverkar frukt- och bärprodukter med fyra generationers samlade kunskap om hur frukt och bär bäst hanteras för att bevara det nyttiga och den nyskördade goda smaken.   

Malin Nyrén, John Nörregård, Anders TS Nilsson och Erland Liljeroth (Foto: Lisa Germundsson)

Länsstyrelsen i Skåne på besök i Alnarp

Den 26 maj besökte Malin Nyrén och John Nörregård från Länsstyrelsen i Skåne SLU i Alnarp. Malin och John är ansvariga för behörighetsutbildningen för hantering av kemiska bekämpningsmedel och ville ta del av de senaste forskningsresultaten inom ogräs och växtskydd. På programmet stod bland annat integrerad ogräsbekämpning av svåra ogräs som renkalve, bladmögel i potatis samt ogräs i köksväxtodling.
De träffade bland andra Anders TS Nilsson, Erland Liljeroth och David Hansson från SLU. Ibrahim Tahir och Birgitta Svensson bidrog också med senaste nytt inom frukt och bär.

Dekanus Håkan Schroeder tillsammans med biskop Johan Tyrberg.

Biskopsbesök på SLU i Alnarp

Den 21 april besökte biskop Johan Tyrberg SLU i Alnarp. Vid besöket signerades bland annat ett avtal där Lunds domkyrkoförvaltning blir ny partner i Partnerskap Alnarp.
- Vi vill gärna träffa andra aktörer som är intresserade av samma frågor som oss. Det vi har gemensamt med SLU är bland annat klimatforskningen. Det är ett högaktuellt ämne och vi inom kyrkan vill genom vårt bidrag inspirera alla i samhället att ta ansvar, berättar Johan Tyrberg och hänvisar till påvens klimat- och miljöencyklia, Laudato Si, som gavs ut i somras.

Mer >>>

Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

SLU kan bli del i stor EU-satsning på livsmedel

Det kommer att satsas på livsmedel i Europa de närmaste åren. Ett exempel är en omfattande utlysning från EU, kallad FoodKIC (Knowledge and Information Community). målet är att säkerställa Europas konkurrenskraft genom att utveckla innovation och kunskap på livsmedelsområdet.
Det finns minst två konsortier som konkurrerar och Sverige är med i det ena. SLU är del av den nordiska noden i konsortiet (FoodNexus Nordic), som består av ett femtiotal aktörer – både inom offentlig och privat sektor.
Ansökan skrivs just nu och besked väntas till hösten.

Ansvarig från SLU: Lena Andersson Eklund

Professor Erik Steen Jensen i dansk radio om hållbart jordbruk i framtiden

Jordbruket står inför en viktig global uppgift.Förutom att producera livsmedel och foder, kommer jordbruket i framtiden även kunna erbjuda andra tjänster
såsom att bidra till att minska klimatförändringarna och skydda naturens mångfald. Detta talar Erik Steen Jensen, professor i Odlingssystem vid SLU i Alnarp om i dansk radio DR P1s program Natursyn

Mer >>>

Nya FoU-projekt inom Partnerskap Alnarp

Vårens fördelning av FoU-medel till projekt i samarbete med partners är nu klart. Totalt har fjorton nya projekt beviljats medel. Tio projekt har sammanlagt beviljats 1 778 000 kr ur projektbudget lantbruk/trädgård och
fyra projekt erhöll totalt 652 000 ur projektbudget skog

Mer >>>


Foto: Henrik Knutsson, Lyckeby Starch

Bekämpning av torrfläckssjuka ökar stärkelseskörden

Försök visar att tidig bekämpning av torrfläckssjuka (Alternaria) kan ge väsentligt ökad skörd jämfört med om man låter bli att behandla.
Torrfläckssjuka har hittills haft störst betydelse i stärkelsepotatis da° det är viktigt för stärkelseskörden att potatisen kan växa med
frisk blast även under september och inte vissna i förtid, vilket sker när de blir angripna av Alternaria. De tre försöksåren har visat att en strategi med två inledande behandlingar med olika preparat med start i mitten av juni, följt av fyra behandlingar av ett tredje preparat, där den sista behandlingen sker i början av augusti, har potential att ge en ökad stärkelseskörd. Under 2014, da° förekomsten av Alternaria var hög, ökade merintäkten med 3000-5000 kr/ha. Projektansvarig: Helene Larsson Jönsson, SLU Alnarp

Mer >>>

Svampodling som en del av en hållbar svensk livsmedelsproduktion

Idag är endast 15 procent av all odlad svamp som säljs i Sverige odlad inom landet, och bara någon promille är ostronskivling. Men det ska det bli ändring på. 2013 startade Sveriges Lantbruksuniversitet en svampgrupp som ska titta på matsvamp som framtidsmat. Vid SLU Alnarp drivs ett forskningsprojekt som syftar till att försöka göra ostronskivlingsodling till en del i biogaskretsloppet.
– Dessutom ligger det i mångas intresse att dra ner på köttkonsumtionen och då kan svamp vara ett bra alternativ. En ökad inhemsk svampproduktion är bra på många vis, säger Malin Hultberg som leder projektet

Mer >>>

Invandrares kunskaper tas tillvara i mentorprojekt

Projektet ”Mentor till Mentor” baseras på en idé om att landsbygdsföretagare och invandrare kan bistå varandra att bli framgångsrika om man skapar de rätta förutsättningarna.

Företagen ska bidra med kunskap så att invandrarna själva kan bedöma sina kompetensbehov för att kunna arbeta eller bedriva företag inom den gröna sektorn. I gengäld får företagen tillgång till värdefull kunskap, kompetens och nytänkande som invandrarna bär med sig.

Den förstudie och kartläggning av olika projekt som genomförts som grund för ”Mentor till Mentor” visar att det finns ett stort engagemang både hos landsbygdsföretag och invandrare för att pröva möjligheterna att dra nytta av varandra.

Projektet kommer att utgå ifrån SLU (Omvärld Alnarp) och utföras i samarbete med den gröna näringen och Arbetsförmedlingen.

För mer information och intresseanmälan från företag hänvisas till Susanna Lundqvist, Omvärld Alnarp: susanna.lundqvist@slu.se

Ökad hållbarhet i odling av medicinalväxter med hjälp av rening

Marknaden för örter och medicinalväxter är stor och för vissa växter är efterfrågan betydligt större än tillgången vilket lett till utarmning av de naturliga bestånden.

In vitro Plant-tech har utvecklat en växtcellodlingsplattform som kommer att användas för storskalig kommersiell produktion av va¨xtra°vara från svåråtkomliga medicinalväxter. I två projekt vid SLU Alnarp har man undersökt vilken inverkan recirkulering av näringslösning samt kolfilterrening kan ha på odlingarnas hållbarhet och kvalitet.

Projektansvarig: Sammar Khalil, SLU Alnarp

Mer >>>

Golvets kvalitet kan påverka hälsan hos smågrisar

Skador bland smågrisar är vanligt förekommande inom smågrisproduktionen. Golvet har en betydande roll för skadornas utbredning.

Vid SLU i Alnarp har ett försök genomförts där hållbarheten av betonggolv och plastbehandlat golv i grisningsboxar har jämförts. Friktion, avnötningsgrad och värmebehaglighet har mätts i 15 grisningsavdelningar med golv av olika åldrar.

Utifrån resultaten i försöket tros plastbehandling kunna öka golvens hållbarhet och den tycks även ha potential att till viss del gynna smågrishälsan.

Projektansvarig: Sven Nimmermark, SLU Alnarp

Mer >>>

Ny traineekurs i företagsledning i Alnarp

I sommar kommer studenter som läser lantbruks- eller trädgårdsvetenskap erbjudas en traineekurs i företagsledning. Kursen syftar till att ge en övergripande förståelse och helhetssyn, såväl teoretiskt som praktiskt, av företagsledande arbetsuppgifter. Det handlar till exempel om strategisk och operativ planering, marknadsutveckling, ekonomistyrning, ledarskap, medarbetarskap, produktionsplanering och uppföljning.

En stor del av kursen kommer vara förlagd till traineeföretag, som består av medlemsföretag till Partnerskap Alnarp.

Länkar: Kursbeskrivning, Till ansökan

Kursledare: Jan Larsson Telefon: 040-415073 Epost: jan.larsson@slu.se

Alla ska kunna odla – SLU-forskare och IKEA utvecklar nytt koncept

IKEA:s vision är att alla ska kunna odla i hemmet med lyckat resultat oavsett hur man bor. Ledord är enkelhet, god design och hållbarhet.

Detta ledde till att IKEA-projektet Growing Indoors startade våren 2013. En forskargrupp på Institutionen för Biosystem och teknologi vid SLU i Alnarp kontaktades. I uppdraget ingick att ta fram kompletta lösningar för såväl nybörjare som erfarna hemmaodlare. 2016 kommer de första produkterna för hemmaodling ut på marknaden och samarbetet med IKEA går in i etapp 2.

Mer >>>